Här nedan hittar du ett utdrag ur förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Årsta händer!.
Vill du läsa förslaget i sin helhet kan du antingen ladda ner förslaget under fliken "Bilddokument" eller se utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.
Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.
---------------------------------------------------------------------
ÅRSTA HÄNDER!
Årsta händer, en generös gest: likt kupade händer öppnar sig fältet mitt i en ny levande stadsdel i södra Stockholm. Den mjuka skålformen förstärker terrängens naturliga slutning mot fältets mitt. Årsta händer flätar samman fältets unika miljö i ett poetiskt möte mellan tekniska och naturliga processer. En ny bebyggelsestruktur integrerar isolerade områden med varandra och länkar omgivningen till parken. Årsta händer skapar en uthållig stadsmiljö som tar fasta på självförsörjning, lokal vatten- och avfallshantering och utvecklad kollektivtrafik.
Urbanitet, uthållighet och det offentliga rummet.
Genom att utgå från den befintliga stadsväven, länka samman flöden, förtäta och förstärka verksamheter blir Årstafältet till en integrerad stadsdel som stimulerar möten mellan människor. Årsta händer är en urban stadsdel
som syftar till att minimera sitt ekologiska fotavtryck genom att skapa ett större samspel med de naturliga processer som föder oss. Vi föreslår en tätbebyggd stadsdel som deltar i produktionen av sin energi, som skapar en god livsmiljö för människor och djur och som tar ansvar för sina restprodukter. Förslaget skapar platser med programmatisk generalitet och en grundstruktur
med många utvecklingsmöjligheter. Genom att varierade möjligheter för individen att själv ta del i parkens utveckling, genom t.ex. egen odling, skapar Årsta händer en social miljö som stimulerar till långsiktigt engagemang och lokal förankring.
En öppen och skyddande park.
Framtidens Årstafält är ett generöst uterum i centrum av den nya stadsutvecklingen , öppen för alla och länkad åt alla sidor. I randzonerna infogas offentliga funktioner: simhall, kvarterslokal, skola, dagis och historiskt centrum vid Göta landsväg en vid skålform förstärker Årsta händer landskapet och skapar goda förutsättningar för möten, sport, lek och rekreation. Våtmarken där vattnet speglar himlavalvet är parkens centrala tema och
fågellivet gör Årstafältet till ett självklart utflyktsmål. I vassruggarna längs dess stränder hörs rörsångaren och högt ovan fältet drillar lärkan.
Produktionslandskapet tydliggörs genom ett stadsjordbruk.
Med djurhållning, gårdsbutik och café blir den en självklar mötesplats vid Göta landsväg. Årsta mjölkfår och mejeri tillverkar fårost av hög kvalitet. Härifrån sköts parken med fårbete, vall och odlingsmark. Köksträdgården är en
inspirationskälla för trädgårdsamatörer. Promenadstråk, löpslingor och ridvägar leder över fältet. Årsta händer skapar ett kulturlandskap som gynnar biologisk mångfald och ger stockholmarna en unik park att använda, vistas i och njuta av. Längs vattenstråket i parkens koncentreras övriga attraktionspunkter och aktiviteter. Hit kommer Årsta IFs knattelag, Östbergahöjdarnas höjdhopparförening och Skarpnäcks Amatörornitologer. Här möts pensionärer för boulespel vid caféet, barnvagnsföräldrar vid vattenleken och hjulburna äventyrare i skateparken
Starkare gröna samband.
Parkens södra sida förstärks som grön länk mot Tyrestakilen
i sydost i kring korsningen vid Huddingevägen och en generös planterad parkbro, ekodukt, centralt i dalstråket. Kopplingen in mot Stockholms Stad förstärks genom bred grönt entréstråk mot Årsta i nordväst och en lucker bebyggelsestruktur med förbättrad länk över tvärbanan i Årstastråket mot nordost.
Odla sin trädgård.
Dagens kolonilottsområden är en naturlig fortsättning på odlingstraditionen
i området. Årstafältet har historiskt varit ett bördigt område där människor njutit av växtlighet och vatten, odlingar och närhet till staden. På Årstagården som låg ungefär mittemot nuvarande Södersjukhuset levde i slutet av 1700-talet fru Märta Helena Reenstierna, Årstafrun. I hennes dagbok är trädgårdsskötseln ett centralt tema: beskrivningar av prunkande växthusblommor och menyer med årstidens grönsaker. Årsta händer vill utveckla odlingstraditionen genom en
utökning av individuella odlingslotter, experimentträdgårdar och utvecklingen av kommersiell växthusverksamhet. I vår vision kan Årsta med omnejd bli till stor del självförsörjande vad gäller frukt och grönsaker!
Lokalt producerad el och underjordiskt batteri.
Årsta händer är i vår vision en stadsdel som alstrar sin egen energi. Parkens norra sida, solskogen, får en viktig funktion som energialstrare. Här placeras solceller på pelare, som stiliserade träd infogade i parkens naturliga grönska.
Lokaliseringen och tätheten kommer att avvägas så att parkens grönskande yta bibehålls. Solceller placeras även på befintlig och ny bebyggelses tak, och utgör 1/6 av total ny byggnadsyta. Solcellsanläggningen kopplas direkt till markens djupare lerlager där energin lagras och utvinns vintertid. Värmen isoleras genom ett lavalager mellan ytskiktet och de djupare lerlagren. Årsta
händer ger en fantastisk möjlighet att befästa och vidareutveckla Sveriges ledande roll som solenergiproducent.
Lokal vattenhantering och återvunnet avloppsvatten.
Vattensytemet bygger på skilda system för gråvatten och avloppsvatten. Avloppsvattnet leds till biogasanläggningen för en första separering som en del i biogasproduktionen. Parkens våtmark är en reningsanläggning för gråvatten, där vattnet inledningsvis filtreras genom ett sandfilter och sedan blandas med
regnvatten för filtration genom en kalkkrossbädd. Därefter sker en ozonsrening genom olika vegetationsytor bl.a. genom vide, Salix viminalis. Salixskogen skördas regelbundet och återvinns som energi i biogasanläggningen.Gråvatten återanvänds till bevattning eller återförstill vattensystemet som spolningsvatten. Från översilningsängarna når vattnet våtmarken, där reningen fortsätter genom öppnare våtmarksväxter, Typha latifolia, Phragmites communis mfl. Vattnet
förs sedan i ett system av dammar för hypopherisk rening i dammarnas bottensediment. Genom en pumpanläggning återförs det filtrerade vattnet vid behov till anläggningens tidigare faser.
Avfall blir el och värme.
I biogasanläggningen utvinns el och värme lokalt ur flera källor: rötslam
från avloppsvatten, nedbrytning av hushållssopor, ur vegetation från gråvattenreningssystemet och övrigt organiskt avfall från fältet och stadsjordbruket. All överskottsvärme från biogasanläggningen lagras i värmetanken under fältet sommartid för att användas i den nya stadsdelens uppvärmning under vinterhalvåret. Biogasanläggningens vertikala evakueringskanal är områdets landmärke. En gracil struktur med ett fackverk av tysta, högpresterande vindturbiner. Kafé och ekolutställning med vidunderlig utsikt över hela Stockholm på 100 meters höjd.
Morgondagens retursamhälle.
Vi måste lägga om produktionssystemen, återanvända istället för att slänga, stimulera lokal tillverkning för att minska onödiga transporter av varor, knyta ihop dagens linjära produktionskedja till en cirkel. Den befintliga återvinningsstationen i sydöstra delen är den ideala utgångspunkten för en sådan förändring. Återvinningsstationen utvecklas i vårt förslag till en produktionsverkstad. I närliggande ateljéer omvandlar hantverkare och
designers “avfallet” till varor som säljs på Returmarknaden vid fältets södra kant. En referens är Spitalfields Market i London. Här kan man söka upp en ateljé med den nedsuttna fåtöljen och den trasiga lampan och komma hem med en unik lampläsfåtölj. Årstas returmarknad ger rum för kreativitet, skapar nya arbetstillfällen och är ett konkret steg mot ett hållbart samhälle. En
regional motpol till Ikea!
Trafik- och transportnod med järnvägstrafik.
Årstafältet har har ett strategiskt läge i mötet mellan internationella, nationella och regionala transportsystem och storstaden Stockholm. Järnvägsnoden möjliggör en förnyad satsning på tågtransporter samt entrén till de stora
vägtrafiklederna. Området vid Årsta Partihallar är en nyckelpunkt för en framtida anpassning till ett miljövänligare transportsystem med omlastning mellan järnväg och lastbilstrafik i direkt anslutning till staden.
Kollektivtrafiken kompletteras med spårväg till Östberga.
Även för persontrafik är Årstafältet väl placerat. Med den nya pendeltågsstationen vid Årstaberg nås Stockholms kärna på fem minuter med omstigning till nationella tåglinjer eller T-bana. Vi föreslåren ny spårväg
mellan Älvsjö och Gullmarsplan för att länka samman förorterna. Spårvägen ger Årstafältet två nya stationer och införlivar Östbergahöjdens båda sidor i kollektivtrafiknätet. En närtrafikbuss länkar samman stadsdelens nya och gamla målpunkter.
Gång- och cykeltrafik med direktkoppling mot Årsta Centrum, Östberga och Stockholm.
Cykelvägarna genom området har en tydlig grundstruktur med större huvudstråk norrut mot Stockholm via Årstabron och Gullmarsplan/Skansbron, samt söderut mot Huddinge. Årsta händer föreslår en förbättring av cykelvägen mot Årstabron med en mer direkt dragning och bättre skyltning. Inom området skapas en finmaskig struktur för gång- och cykeltrafik, samt rekreationsstråk för olika tempon och rörelser.
Biltrafik på nåder
Flertalet studier visar att investeringar i vägnätet innebär ökad biltrafik.
Vi avhåller oss därför från stora satsningar på ren utbyggnad av vägnätet innan omställning till mindre, energisnåla och icke bensindrivna personbilar genomförts. Däremot föreslår vi en generell och betydelsefull satsning på bilpoler och uthyrning samt en utbyggnad av välgenomförda, storskaliga parkeringslösningar med flexibilitet för framtida omställning till andra
fordonsslag. Huddingevägen såväl som Åbyvägen är i behov av upprustning och förbättringar, men vi rekommenderar att man prioriterar investeringar i den nya spårvägen. I framtiden finns möjligheten att utveckla korsningen mellan Sockenvägen och Huddingevägen till en planskild korsning.
Finmaskig gatustruktur och tydliga entréer.
Angöring till området sker via uppsamlingsgatan Östbergavägen samt via entrévägarna från Åbyvägen och Johanneshovsvägen. Områdets inre
gatustruktur utgörs av lokalgator som via parkvägar eller gårdsgator länkas till omgivningen. En framtida förtätning av de intilliggande verksamhetsområdena kopplar områdena från Grosshandlarvägen österut samt från Ostmästargränd västerut, över Huddingevägen, till parken. Vi föreslår också nya lokalgator utanför tävlingsområdet för att länka samman Gamla Östbergahöjden med nya dito och Valla med Årsta centrum.
Årsta händer – efter hand!
År 0-5:
Vi föreslår en kraftfull första fas där vi etablerar fältets norra entre mot Årsta med bostäder, handel, aktiviteter och hotell, som bildar bullerskärm mot trafiknoden och skapar en bättre miljö på fältet. Vi anlägger parkens våtmark och vattenrening tillsammans med biogas och återvinningsanläggning. Även cykelstråk och gatustruktur utvecklas i ett tidigt skede: gatan genom Valla till Årsta torg, länken mellan de båda Östbergahöjderna samt ekodukten över
Huddingevägen. På detta sätt får området ett ansikte utåt, hög exploateringsgrad, en grundligt etablerad teknisk struktur och en centralpunkt med en stark karaktär.
År 5-15:
Vi kompletterar länkarna till omgivningens bebyggelse med den nya spårvägen och sina bebyggda noder, entrén från Johanneshovsvägen, en trafikbro över Huddingevägen samt lekbron mellen Östbergahöjden och parken. Parken utvecklas med energiproduktion i ”solskogen”samt aktiviteter längs vattensystemet. I randzonen utvecklas en simhall tillsammans med överbyggda
parkeringshus och skola. Stadsjordbruket får fart på sin verksamhet och underhåller på så vis både parken och dess besökare. Bostadsområdena längs Valla och Östbergabranten tar fart. Återvinningscentralen flyttas och utvidgas med returmarknad och alternativ konsumtion. Under hand utvecklas första skedets bebyggelseområde in i det närliggande verksamhetsområdet om
ICA flyttar sin verksamhet. Årsta park kompletteras gradvis med bostadsbebyggelse och mindre verksamheter då Papyrus ställer om sin produktion.
År 15-30:
Fältets olika områden förtätas och byggs ihop. Bägersta bytomt bebyggs i randzonen tillsammans med Årstastråket och området vid Södermalms trä, och Årsta Park utvecklas till en tättbebyggd stadsdel nära knuten till fältet och Enskede. Samtidigt växer entréområdet vid Åby trafikplats på både bredden och höjden och byggs över Södra länken mot Årstaberg och samman med Östbergahöjden söderut. Årsta partihallar moderniseras till en viktig
omlastningsterminal som kopplas starkare till Älvsjö och området utvecklas till att bli Stockholms södra huvudentré.
-------------------------------------------------------------
Arkitektens text och beskrivning över sitt förslag finns att läsa i sin helhet vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.
Så hittar du till Tekniska Nämndhuset