Sex arkitektförslag

Övergripande information för staden

Sex arkitektförslag - Nya Årstafältet 

Här nedan hittar du arkitekternas texter och bilder/illustrationer av sina förslag. Förslagen har avidentifierats pga av den sekretess som råder, dvs tills juryn utser det vinnande förslaget/förslagen. Vinnande förslag beräknas kunna tillkännages i mitten av februari 2009.

Sex förslag

Förslag - Arkipelag

Arkitektens text

Här nedan hittar du ett utdrag ur förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Arkipelag. 

Vill du läsa förslaget i sin helhet kan du antingen ladda ner förslaget under fliken "Bilddokument" eller se utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

---------------------------------------------------------------------

Vision

Vi har valt att skapa en stor och enhetlig park.Den nya bebyggelsen koncentreras till den norra delen av Årstafältet och kopplas ihop med den redan utbyggda spårvagnstrafiken. Det blir cykelsvatånd till pendeltågen och direktkontakt till Södra länken och Stockholms infrastruktur.

Med en tät stadsplan kopplar vi ihop Årstafältet med befintlig bebyggelse och skapar möjlighet för fler att minska sitt pendelavstånd till Stockholm genom ett centralt och nära boende. Vi vill med en tät och utdragen stad ge fler människor möjlighet att bo nära parken. Hög densitet skapar ekonomiska förutsättningar. Servicefunktioner, skolor, energi och kollektivtrafik blir mer kostnadseffektiv. Det skapar förutsättningar för fungerande offentliga rum och ett kvalitativt stadsliv.

I en tät stad finns större möjligheter att dela ting och därmed undvika köp och släng mentaliteten. Invånaren bidrar med en mer hållbar livsstil och deltar socialt i det offentliga. Genom att lämna den södra delen av Årstafältet öppet skapas ett möte med den ekologiska korridoren som utgörs av tallskogen på kvarnbacken.

Utmaningen är:
- att förtäta förstaden och ge den storstadens fördelar utan att förlora den närhet till grönska och natur som är så unik för Stockholm
- att skapa en spännande stadsbygd med blandad bebyggelse
- att skapa stora gröna parker där gammalt möter nytt och kompletterar varandra
- att forma en framtid där människor, miljö och arkitektur sammanflätas.

------------------------------------------------------------------------------------------

Arkitektens text och beskrivning över sitt förslag finns att läsa i sin helhet vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset

Lågupplösta bilder

Högupplösta bilder finns här.

Här nedan är ett par lågupplösta bilder.  

Arkipelag 1

Arkipelag 2

Pdf-dokument (vissa högupplösta)

Förslag - Maximus

Arkitektens text

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Maximus finns att läsa i sin helhet antingen under fliken "Bilddokument" eller vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

Lågupplösta bilder

Högupplösta bilder finns här.

Här nedan är ett par lågupplösta bilder.  

Maximus 1

Maximus 2

Pdf-dokument (vissa högupplösta)

Förslag - Neva

Arkitektens text

Här nedan hittar du ett utdrag ur förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Neva. 

Vill du läsa förslaget i sin helhet kan du antingen ladda ner förslaget under fliken "Bilddokument" eller se utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

---------------------------------------------------------------------

Vision Årsta(d)

Årstafältet och dess närområde är en av Stockholms mest kraftfulla skärningspunkter. Trafikleder och spårområden, naturområden och kulturmiljöer, mötesplatser och rekreation samt industrier och bostäder med varierade bebyggelsestrukturer, ger tillsammans stora möjligheter.

Årstafältet bestod långt tillbaka i tiden av en sjö och människan bebodde dess stränder. När vattnet drog sig tillbaka, togs marken i anspråk för odling och i vår egen tid för rekreation. Den blå sjön omvandlades till en grön lunga, omgiven av ett stadslandskap.

Vår vision innehåller en tät och stadsmässig bebyggelse, med tydliga kopplingar till tid och rum. Vi föreslår därför en robust struktur som är överblickbar och tydlig, samtidigt som den är öppen för föränderlighet.

Förslaget tar avstamp i överbryggandet av dagens barriärer, både de som finns inom Årstafältet och de som fi nns mellan de omgivande bebyggelseområdena. Vi har sökt livskraftiga kopplingar till närområdena, där kreativa möten mellan olika verksamheter fått en framträdande roll.

Förslaget möjliggör en byggnationen som sker etappvis, varför avgörande ställningstagande beträffande förändringar av infrastruktur kan fattas i takt med utbyggnaden. Vi har även tagit ett visionärt grepp över östliga och västliga impediment i området. Framtiden är alltid nära i stadsutvecklingens vardag
och dagens industriområden kan bli en del av morgondagens renässans.

Vi utgår från att alla delar av planområdet innehåller blandade verksamheter, såväl horisontellt som vertikalt. Förutsättningarna för ett rikt urbant liv vid Årstafältet är självklara, inte minst med
tanke på att upptagningsområdet motsvarar befolkningen i en
medelstor svensk stad.

Vårt förslag har utgått från naturlandskapet, tagit avstamp i
kulturlandskapet och adderat stadslandskapet. Årstafältet kan
bli en bärkraftig nod och målpunkt i framtidens Stockholm.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Arkitektens text och beskrivning över sitt förslag finns att läsa i sin helhet vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset

Lågupplösta bilder

Högupplösta bilder finns här.

Här nedan är ett par lågupplösta bilder.  

Neva 1

Neva 2

Pdf-dokument (vissa högupplösta)

Förslag - Årsta händer!

Arkitektens text

Här nedan hittar du ett utdrag ur förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Årsta händer!.

Vill du läsa förslaget i sin helhet kan du antingen ladda ner förslaget under fliken "Bilddokument" eller se utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

---------------------------------------------------------------------

ÅRSTA HÄNDER!

Årsta händer, en generös gest: likt kupade händer öppnar sig fältet mitt i en ny levande stadsdel i södra Stockholm. Den mjuka skålformen förstärker terrängens naturliga slutning mot fältets mitt. Årsta händer flätar samman fältets unika miljö i ett poetiskt möte mellan tekniska och naturliga processer. En ny bebyggelsestruktur integrerar isolerade områden med varandra och länkar omgivningen till parken. Årsta händer skapar en uthållig stadsmiljö som tar fasta på självförsörjning, lokal vatten- och avfallshantering och utvecklad kollektivtrafik.

Urbanitet, uthållighet och det offentliga rummet.

Genom att utgå från den befintliga stadsväven, länka samman flöden, förtäta och förstärka verksamheter blir Årstafältet till en integrerad stadsdel som stimulerar möten mellan människor. Årsta händer är en urban stadsdel
som syftar till att minimera sitt ekologiska fotavtryck genom att skapa ett större samspel med de naturliga processer som föder oss. Vi föreslår en tätbebyggd stadsdel som deltar i produktionen av sin energi, som skapar en god livsmiljö för människor och djur och som tar ansvar för sina restprodukter. Förslaget skapar platser med programmatisk generalitet och en grundstruktur
med många utvecklingsmöjligheter. Genom att varierade möjligheter för individen att själv ta del i parkens utveckling, genom t.ex. egen odling, skapar Årsta händer en social miljö som stimulerar till långsiktigt engagemang och lokal förankring.

En öppen och skyddande park.

Framtidens Årstafält är ett generöst uterum i centrum av den nya stadsutvecklingen , öppen för alla och länkad åt alla sidor. I randzonerna infogas offentliga funktioner: simhall, kvarterslokal, skola, dagis och historiskt centrum vid Göta landsväg en vid skålform förstärker Årsta händer landskapet och skapar goda förutsättningar för möten, sport, lek och rekreation. Våtmarken där vattnet speglar himlavalvet är parkens centrala tema och
fågellivet gör Årstafältet till ett självklart utflyktsmål. I vassruggarna längs dess stränder hörs rörsångaren och högt ovan fältet drillar lärkan.

Produktionslandskapet tydliggörs genom ett stadsjordbruk.

Med djurhållning, gårdsbutik och café blir den en självklar mötesplats vid Göta landsväg. Årsta mjölkfår och mejeri tillverkar fårost av hög kvalitet. Härifrån sköts parken med fårbete, vall och odlingsmark. Köksträdgården är en
inspirationskälla för trädgårdsamatörer. Promenadstråk, löpslingor och ridvägar leder över fältet. Årsta händer skapar ett kulturlandskap som gynnar biologisk mångfald och ger stockholmarna en unik park att använda, vistas i och njuta av. Längs vattenstråket i parkens koncentreras övriga attraktionspunkter och aktiviteter. Hit kommer Årsta IFs knattelag, Östbergahöjdarnas höjdhopparförening och Skarpnäcks Amatörornitologer. Här möts pensionärer för boulespel vid caféet, barnvagnsföräldrar vid vattenleken och hjulburna äventyrare i skateparken

Starkare gröna samband.

Parkens södra sida förstärks som grön länk mot Tyrestakilen
i sydost i kring korsningen vid Huddingevägen och en generös planterad parkbro, ekodukt, centralt i dalstråket. Kopplingen in mot Stockholms Stad förstärks genom bred grönt entréstråk mot Årsta i nordväst och en lucker bebyggelsestruktur med förbättrad länk över tvärbanan i Årstastråket mot nordost.

Odla sin trädgård.

Dagens kolonilottsområden är en naturlig fortsättning på odlingstraditionen
i området. Årstafältet har historiskt varit ett bördigt område där människor njutit av växtlighet och vatten, odlingar och närhet till staden. På Årstagården som låg ungefär mittemot nuvarande Södersjukhuset levde i slutet av 1700-talet fru Märta Helena Reenstierna, Årstafrun. I hennes dagbok är trädgårdsskötseln ett centralt tema: beskrivningar av prunkande växthusblommor och menyer med årstidens grönsaker. Årsta händer vill utveckla odlingstraditionen genom en
utökning av individuella odlingslotter, experimentträdgårdar och utvecklingen av kommersiell växthusverksamhet. I vår vision kan Årsta med omnejd bli till stor del självförsörjande vad gäller frukt och grönsaker!

Lokalt producerad el och underjordiskt batteri.

Årsta händer är i vår vision en stadsdel som alstrar sin egen energi. Parkens norra sida, solskogen, får en viktig funktion som energialstrare. Här placeras solceller på pelare, som stiliserade träd infogade i parkens naturliga grönska.
Lokaliseringen och tätheten kommer att avvägas så att parkens grönskande yta bibehålls. Solceller placeras även på befintlig och ny bebyggelses tak, och utgör 1/6 av total ny byggnadsyta. Solcellsanläggningen kopplas direkt till markens djupare lerlager där energin lagras och utvinns vintertid. Värmen isoleras genom ett lavalager mellan ytskiktet och de djupare lerlagren. Årsta
händer ger en fantastisk möjlighet att befästa och vidareutveckla Sveriges ledande roll som solenergiproducent.

Lokal vattenhantering och återvunnet avloppsvatten.

Vattensytemet bygger på skilda system för gråvatten och avloppsvatten. Avloppsvattnet leds till biogasanläggningen för en första separering som en del i biogasproduktionen. Parkens våtmark är en reningsanläggning för gråvatten, där vattnet inledningsvis filtreras genom ett sandfilter och sedan blandas med
regnvatten för filtration genom en kalkkrossbädd. Därefter sker en ozonsrening genom olika vegetationsytor bl.a. genom vide, Salix viminalis. Salixskogen skördas regelbundet och återvinns som energi i biogasanläggningen.Gråvatten återanvänds till bevattning eller återförstill vattensystemet som spolningsvatten. Från översilningsängarna når vattnet våtmarken, där reningen fortsätter genom öppnare våtmarksväxter, Typha latifolia, Phragmites communis mfl. Vattnet
förs sedan i ett system av dammar för hypopherisk rening i dammarnas bottensediment. Genom en pumpanläggning återförs det filtrerade vattnet vid behov till anläggningens tidigare faser.

Avfall blir el och värme.

I biogasanläggningen utvinns el och värme lokalt ur flera källor: rötslam
från avloppsvatten, nedbrytning av hushållssopor, ur vegetation från gråvattenreningssystemet och övrigt organiskt avfall från fältet och stadsjordbruket. All överskottsvärme från biogasanläggningen lagras i värmetanken under fältet sommartid för att användas i den nya stadsdelens uppvärmning under vinterhalvåret. Biogasanläggningens vertikala evakueringskanal är områdets landmärke. En gracil struktur med ett fackverk av tysta, högpresterande vindturbiner. Kafé och ekolutställning med vidunderlig utsikt över hela Stockholm på 100 meters höjd.

Morgondagens retursamhälle.

Vi måste lägga om produktionssystemen, återanvända istället för att slänga, stimulera lokal tillverkning för att minska onödiga transporter av varor, knyta ihop dagens linjära produktionskedja till en cirkel. Den befintliga återvinningsstationen i sydöstra delen är den ideala utgångspunkten för en sådan förändring. Återvinningsstationen utvecklas i vårt förslag till en produktionsverkstad. I närliggande ateljéer omvandlar hantverkare och
designers “avfallet” till varor som säljs på Returmarknaden vid fältets södra kant. En referens är Spitalfields Market i London. Här kan man söka upp en ateljé med den nedsuttna fåtöljen och den trasiga lampan och komma hem med en unik lampläsfåtölj. Årstas returmarknad ger rum för kreativitet, skapar nya arbetstillfällen och är ett konkret steg mot ett hållbart samhälle. En
regional motpol till Ikea!

Trafik- och transportnod med järnvägstrafik.

Årstafältet har har ett strategiskt läge i mötet mellan internationella, nationella och regionala transportsystem och storstaden Stockholm. Järnvägsnoden möjliggör en förnyad satsning på tågtransporter samt entrén till de stora
vägtrafiklederna. Området vid Årsta Partihallar är en nyckelpunkt för en framtida anpassning till ett miljövänligare transportsystem med omlastning mellan järnväg och lastbilstrafik i direkt anslutning till staden.

Kollektivtrafiken kompletteras med spårväg till Östberga.

Även för persontrafik är Årstafältet väl placerat. Med den nya pendeltågsstationen vid Årstaberg nås Stockholms kärna på fem minuter med omstigning till nationella tåglinjer eller T-bana. Vi föreslåren ny spårväg
mellan Älvsjö och Gullmarsplan för att länka samman förorterna. Spårvägen ger Årstafältet två nya stationer och införlivar Östbergahöjdens båda sidor i kollektivtrafiknätet. En närtrafikbuss länkar samman stadsdelens nya och gamla målpunkter.

Gång- och cykeltrafik med direktkoppling mot Årsta Centrum, Östberga och Stockholm.

Cykelvägarna genom området har en tydlig grundstruktur med större huvudstråk norrut mot Stockholm via Årstabron och Gullmarsplan/Skansbron, samt söderut mot Huddinge. Årsta händer föreslår en förbättring av cykelvägen mot Årstabron med en mer direkt dragning och bättre skyltning. Inom området skapas en finmaskig struktur för gång- och cykeltrafik, samt rekreationsstråk för olika tempon och rörelser.

Biltrafik på nåder

Flertalet studier visar att investeringar i vägnätet innebär ökad biltrafik.
Vi avhåller oss därför från stora satsningar på ren utbyggnad av vägnätet innan omställning till mindre, energisnåla och icke bensindrivna personbilar genomförts. Däremot föreslår vi en generell och betydelsefull satsning på bilpoler och uthyrning samt en utbyggnad av välgenomförda, storskaliga parkeringslösningar med flexibilitet för framtida omställning till andra
fordonsslag. Huddingevägen såväl som Åbyvägen är i behov av upprustning och förbättringar, men vi rekommenderar att man prioriterar investeringar i den nya spårvägen. I framtiden finns möjligheten att utveckla korsningen mellan Sockenvägen och Huddingevägen till en planskild korsning.

Finmaskig gatustruktur och tydliga entréer.

Angöring till området sker via uppsamlingsgatan Östbergavägen samt via entrévägarna från Åbyvägen och Johanneshovsvägen. Områdets inre
gatustruktur utgörs av lokalgator som via parkvägar eller gårdsgator länkas till omgivningen. En framtida förtätning av de intilliggande verksamhetsområdena kopplar områdena från Grosshandlarvägen österut samt från Ostmästargränd västerut, över Huddingevägen, till parken. Vi föreslår också nya lokalgator utanför tävlingsområdet för att länka samman Gamla Östbergahöjden med nya dito och Valla med Årsta centrum.

Årsta händer – efter hand!

År 0-5:
Vi föreslår en kraftfull första fas där vi etablerar fältets norra entre mot Årsta med bostäder, handel, aktiviteter och hotell, som bildar bullerskärm mot trafiknoden och skapar en bättre miljö på fältet. Vi anlägger parkens våtmark och vattenrening tillsammans med biogas och återvinningsanläggning. Även cykelstråk och gatustruktur utvecklas i ett tidigt skede: gatan genom Valla till Årsta torg, länken mellan de båda Östbergahöjderna samt ekodukten över
Huddingevägen. På detta sätt får området ett ansikte utåt, hög  exploateringsgrad, en grundligt etablerad teknisk struktur och en centralpunkt med en stark karaktär.

År 5-15:
Vi kompletterar länkarna till omgivningens bebyggelse med den nya spårvägen och sina bebyggda noder, entrén från Johanneshovsvägen, en trafikbro över Huddingevägen samt lekbron mellen Östbergahöjden och parken. Parken utvecklas med energiproduktion i ”solskogen”samt aktiviteter längs vattensystemet. I randzonen utvecklas en simhall tillsammans med överbyggda
parkeringshus och skola. Stadsjordbruket får fart på sin verksamhet och underhåller på så vis både parken och dess besökare. Bostadsområdena längs Valla och Östbergabranten tar fart. Återvinningscentralen flyttas och utvidgas med returmarknad och alternativ konsumtion. Under hand utvecklas första skedets bebyggelseområde in i det närliggande verksamhetsområdet om
ICA flyttar sin verksamhet. Årsta park kompletteras gradvis med bostadsbebyggelse och mindre verksamheter då Papyrus ställer om sin produktion.

År 15-30:
Fältets olika områden förtätas och byggs ihop. Bägersta bytomt bebyggs i randzonen tillsammans med Årstastråket och området vid Södermalms trä, och Årsta Park utvecklas till en tättbebyggd stadsdel nära knuten till fältet och Enskede. Samtidigt växer entréområdet vid Åby trafikplats på både bredden och höjden och byggs över Södra länken mot Årstaberg och samman med Östbergahöjden söderut. Årsta partihallar moderniseras till en viktig
omlastningsterminal som kopplas starkare till Älvsjö och området utvecklas till att bli Stockholms södra huvudentré.

-------------------------------------------------------------

Arkitektens text och beskrivning över sitt förslag finns att läsa i sin helhet vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset

Lågupplösta bilder

Högupplösta bilder finns här.

Här nedan är ett par lågupplösta bilder.  

Årsta händer 1

Årsta händer 2

Pdf-dokument (vissa högupplösta)

Förslag - Årsta Urban Natures

Arkitektens text

Här nedan hittar du ett utdrag ur förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Årsta Urban Natures. 

Vill du läsa förslaget i sin helhet kan du antingen ladda ner förslaget under fliken "Bilddokument" eller se utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

---------------------------------------------------------------------

PROGRAMMET

Stockholm växer och det finns idag ett akut behov av att möta det ökade exploateringstrycket med planering. Regionen som idag har nära 2 miljoner
innevånare förväntas växa med över 600 000 personer till år 2030. I och
med att innerstaden blir alltmer förtätad och färdigbyggd kommer mycket av
stadens framtida tillväxt att ske i närförort, speciellt på platser med effektiva
transportsystem och bra kollektivtrafik. Årstafältet är en sådan plats med
potential att bli en ny stadsdel med blandade funktioner, med ett varierat utbud
av resurser, tjänster och offentlig service, och med en tydlig urban karaktär.

DAGENS SITUATION

Ur ett lokalt perspektiv uppskattas området kring Årstafältet för sin familjära
atmosfär, sin koppling till natur och grönområden och närheten till innerstaden.
Å andra sidan finns också en märklig känsla av avskildhet och isolering. Många av bebyggelseklustren saknar täthet, kompakthet och platskänsla. Ett hav framträder av isolerade bebyggelseområden i ett fragmentariskt landskap av överbliven natur.

TÄTHET+MIX+KOPPLINGAR = BARA HALVA LÖSNINGEN

En populär princip för urban planering idag bygger på föreställningen att
täthet, funktionsblandning och ihopkoppling allena är receptet för att uppnå en
levande urban miljö som överbryggar splittringar i förortslandskapet. Utifrån
denna övertygelse skulle man i Årsta kunna lägga ut gatunät, definiera urbana
strukturer och kvarter, och skapa en ”stad” med blandad bebyggelse - ett
centrum – en park – och en hierarki av urbana offentliga platser.
Denna modell missar dock en oerhört viktig inneboende potential hos den
suburbana stadsstrukturen: det faktum att dessa platsers inneboende
karaktär INTE är urban i traditionell mening, utan mer öppen, individualistisk
och grön. Människor väljer att bosätta sig i områden som Årsta på grund av
kvaliteter som rymd, ljus, luft, och en möjlighet till av många olika former av
boende och livsstilar, samt tillgång till natur. Det är uppenbart att lösningen
på förortslandskapets fragmentiserade karaktär inte nödvändigtvis ligger i att
överlagra ett traditionellt urbant rutnät.

DEN FJÄRDE INGREDIENSEN – DEN GRÖNA VÄVEN

Även om täthet, funktionsblandning och ihopkoppling är tre i grunden utmärkta
principer för att uppnå en utveckling av robusta stadsdelar och en stark urban
form, så behövs en fjärde ingrediens i områden som Årsta där det redan finns
en konstellation av bebyggelsekluster, boende, grannskapsidentitet, och
naturområden. Denna ingrediens utgör en unik resurs som vi kallar “den gröna
väven” – en vävnad av offentlig aktivitet, öppna ytor och natur som strömmar
igenom och länkar samman de olika bebyggelseområdena. Stadsutveckling
idag fokuserar ofta enbart på bebyggelsen och lämnar de gröna områdena
därhän – allt mer fragmentiserade och irrelevanta. En noggrant utformad
ihopkoppling av dessa gröna resurser till en hel sammanvävd landskapsstruktur
som understödjer den urbana formens utveckling och ett interaktivt offentligt
liv utgör ett nödvändigt komplement till traditionell stadsbyggnad.

---------------------------------------------------------------------------

Arkitektens text och beskrivning över sitt förslag finns att läsa i sin helhet vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

Lågupplösta bilder

Högupplösta bilder finns här.

Här nedan är ett par lågupplösta bilder.  

SNA Boards 1

SNA Boards 2

Pdf-dokument (vissa högupplösta)

Förslag - Årstafältet Valley

Arkitektens text

Här nedan hittar du ett utdrag ur förslagsgivarens text/beskrivning över förslaget Årstafältet Valley. 

Vill du läsa förslaget i sin helhet kan du antingen ladda ner förslaget under fliken "Bilddokument" eller se utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset.

---------------------------------------------------------------------

Upptäck Årstafältet Valley
Möjlighet?

Vi identifierar platsen som en del av en dal (’a valley’) – både som en
geologisk beskrivning och som en urban situation.

Geologiskt kan dalen (’the valley’) urskiljas då den sträcker sig från
Telefonplan till Skogskyrkogården. Gamla kartor över Stockholm visar denna dal väldigt tydligt med en mindre å rinnandes igenom.

Med ett bifall till Silicon Valley, kan vi definiera platsen som en del av
en ’dal’ (’a valley’); ett kluster av relaterade affärsverksamheter. Den här tvåfaldiga identifieringen är ett förhandsvillkor för att frigöra platsens fulla potential åt Stockholm som helhet. Det kräver en attityd som sträcker sig förbi bebyggelsens fysiska gränser. Det slutliga målet för det här projektet är att positionera dalen (’the valley’) som en urban kultur, där de globalt ’inhumana’ och lokalt ’humana’ socioekonomiska strukturerna möts och stöttar varandra.

Valley = Möjlighet!

Klusteruppkomsten är den logiska konsekvensen av ökningen i skala
och specialisering i vår kultur och den är konsekvent teoretiskt irreversibel.
I dagsläget går det emellertid hand i hand med icke önskvärda sidoeffekter i form av stadens sönderfall i isolerade öar, sovstäder, ökande färdsträckor och avsaknad av den mänskliga skalan.

Att se Silicon Valley som en önskvärd framtid för platsen är fascinerande
eftersom det är ett praktexempel på en ’Edge City’ som har utvecklats från en monofunktionell, perifer koncentration till en rik urban arkipelag där även socialt utstötta medborgare och ’secondhandkoncept’ inkluderas. De IT-relaterade affärsverksamheterna har attraherat leverantörer, serviceföretag, shopping, caféer och restauranger, underhållning och bostadsbebyggelse. Inom den här urbana kulturen möts och stöttar globala och lokala ekonomier varandra.
Den funktionella koncentrationen borde betraktas som urbanplaneringsenheter
med högst specifika nätverksrelationer och i den egenskapen kräver de passande utvecklingsstrategier. För att etablera ’the Valley’ som en hållbar stad definierar vi 10 hållbara utvecklingsprinciper.

Årstafältet – hjärtat av ’Eco Valley’
  1. En ny identitet ges till Årstafältet utifrån dess centrala läge i ’the
    Eco Valley’.

  2. ’The Valley’ kommer att vara öppen för alla slags invånare och användningsområden. Dess karaktär kan anpassa sig till inte enbart ’vacker’, utan även alla möjliga banbrytande initiativ.

  3. ’The Valley’ tillhandahåller en överbryggande mentalitet; varje kvadratmeter av byggt program går hand i hand med förpliktelsen att skapa motsvarande kvadratmeter av grön allmän yta.

  4. I varje del av ’The Valley’ balanseras landskap och urbanitet av en struktur som förhandlar mellan kompakthet och öppenhet. 

  5. Komponenterna i ’the Valley’ är elastiska, vilket betyder att de med tiden kan ändras i intensitet, form och användning.

  6. ’The Valley’ är en publik stad, där kollektiva transportmedel, kollektiv markanvändning, kollektiva utvecklingsplattformar är delar
    av en inkluderande urbanitet.

  7. ’The Valley’ är platsspecifik, inte bara utifrån dess givna topografi eller dess hänsynstagande till existerande landskap, men huvudsakligen utifrån dess mentalitet av radikal återanvändning av byggnader och omvandling av landskapet; en ’tabula of richness’.

  8. ’The Valley’ som ett grönt och rent koncept innebär en addering
    av värden till kontexten, samt att ge någonting tillbaka till framtiden;
    en balanserad grön stadsutveckling.

  9. ’The Valley’ kan endast existera på grund av de högre markområdena
    som omger den.

  10. ’The Valley’ är en sorts ’grogrunds urbanitet’ med en ’open ended’
    utveckling i vilken existerande landskap, byggnader, historiska artefakter
    och naturmarker är integrerade i nya sätt att odla en hållbar stad.

Genom att anamma dessa utvecklingsprinciper kommer ’the Valley’ att bli den experimentella grunden för en stadsutveckling mot en hållbar enhet, en lärogrund, inte bara för Stockholms stad, utan som ett projekt av globalt intresse.

-------------------------------------------------------------------------------------

Arkitektens text och beskrivning över sitt förslag finns att läsa i sin helhet vid utställningen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4.

Så hittar du till Tekniska Nämndhuset

Lågupplösta bilder

Högupplösta bilder finns här.

Här nedan är ett par lågupplösta bilder.  

Årstafältet Valley 1

Årstafältet Valley 2

Pdf-dokument (vissa högupplösta)

Kort om juryn

Juryns arbete avslutas i slutet av januari. Vinnande förslag beräknas kunna tillkännages i mitten av februari 2009.

Läs mer om juryn

Kort om finalisterna

Till vår glädje inkom hela femtiosju anbud från elva olika länder. Av dessa har sju finalister valts ut. Ett av förslagen har fallit ur tävlingen på grund av att de formella kraven inte har uppfyllts. Det är därför bara de återstående sex finalisternas förslag som visas.

Tävlingsledningen har avidentifierat förslagen, därför benämns endast förslagsgivarens namn på sitt förslag.

Läs mer om finalisterna

Kort om tävlingen

För att få bästa tänkbara besluts-underlag inför utformningen av Nya Årstafältet inbjöds internationella och svenska arkitekter i våras att komma in med idéskisser. 

Tävlingsuppgiften har varit att redovisa ett helhetsgrepp för Årstafältet och föreslå en stadsbyggnadsstruktur som kan vara utgångspunkt för områdets framtida utveckling.

I uppgiften ingick också att ge förslag till en långsiktigt hållbar, levande stadsbygd med tydliga kopplingar till omkringliggande bostads- och verksamhetsområden.

Läs mer om tävlingen

Senast uppdaterad 27 augusti 2009


Min lista


Mitt Stockholm


Miljöfakta om Stockholm kl. 10:03

Halvklart

Temperatur
12°
Vind
N 1m/s
Luftfuktighet
90%
Luftföroreningshalter
Ganska höga